Diccionario Ingles-Español-Tagalog Con partes de la oracion y pronunciacion figurada

W

W, [dáblyu]
W (doble-u).
W (wa).

Wabble, v. [wobl]
Anadear.
Magpalikawlikaw.

Wad, n. [wad]
Atado [de paja].
Bigkis [ng̃ dayami].

Wad, v. [wad]
Acolchar.
Gawíng kolchon.

Wadding, n. [wáding]
Entretela.
Panglaman sa pagitan ng̃ káyo at aporo ng̃ damít.

Waddle, v. [wádl]
Anadear.
Magpalikawlikaw.

Wade, v. [wed]
Vadear.
Tumawid.

Wafer, n. [wéfer]
Hostia, oblea.
Tinapay na manipís.

Waffle, n. [wáfl]
Barquillos.
Barkilyos, apa.

Waft, v. [waft]
Flotar.
Lumutang.

Wag, n. [wag]
Burlon, bufon.
Palabirô, mapagpatawá, púsong.

Wag, v. [wag]
Mover ligeramente.
Pumagaypay.

Wage, v. [wedch]
Tentar, probar; hacer guerra.
Sumubok; tikman; mangdigmà.

Wager, n. [wédcher]
Apuesta.
Pustá.

Wages, n. [wédches]
Salario, paga.
Bayad, upa, sahod.

Waggle, v. [wágl]
Anadear.
Magpalikawlikaw.

Wagon, n [wégon]
Vagon, carro grande.
Bagon, malaking karro.

Waif, n. [wef]
Bienes mostrencos.
Pag aaring dî malaman kung kanino, na tuloy inaarì ng̃ pámahalaan.

Wail, n. [wel]
Lamento, gemido.
Panaghoy, daing, hibik.

Wailing, n. [wéling]
Lamento, gemido.
Panaghoy, daing, hibik.

Wainscot, n. [wénskot]
Enmaderamiento de ensambladura.
Piníd na kahoy.

Waist, n. [wést]
Cintura.
Baywang.

Waistcoat, n. [wéstcot]
Chaleco.
Chaleco.

Wait, v. [wet]
Esperar, aguardar.
Maghintay, mag-antabay.

Waiter, n. [wéter]
Mozo de café ó taberna, sirviente.
Lingkod ó alilà sa dulang.

Waive, v. [wev]
Abandonar, dejar.
Pabayaan, iwan.

Wake, n. [wek]
Vela, vigilia; la acción de estar despierto; estela.
Pagpupuyat; gisíng; bakas ng̃ lakad ng̃ sasakyan sa tubig.

Wake, v. [wek]
Velar; despertarse.
Magpuyat; gumising.

Wakeful, adj. [wékful]
Despierto; Vigilante.
Gisíng; maing̃at.

Waken, v. [wekn]
Despertar[se].
Gumising.

Wale, n. [wel]
Relieve.
Guhit.

Walk, n. [wok]
Paseo.
Lakad, pasyal, galà.

Walk, v. [wok]
Pasear, andar, caminar.
Lumakad, maglakád, magpasyal, gumalà.

Wall, n. [wol]
Pared, muro, muralla.
Pinid, dingding; pader; kutà.

Wall, v. [wol]
Emparedar; murar, cercar con muros.
Magpiníd, magpader; gumawâ ng̃ kutà.

Wallet, n. [wólet]
Alforjas, mochila.
Supot.

Wallow, v. [wólo]
Encenegarse.
Mápalumbak.

Walnut, n. [wólnat]
Nuez.
Pilì.

Waltz, n. [woltz]
Vals.
Balse [sayaw].

Wan, adj. [wan]
Pálido, descolorido.
Maputlâ, hilukâ.

Wand, n. [wond]
Vara divinatoria.
Palitong pangsalamangká.

Wander, v. [wónder]
Errar, vagar.
Maggalâ, lumaboy.

Wanderer, n. [wónderer]
Tunante, vagamundo.
Palaboy, pagalagalà, humpas-lupà.

Wandering, n. [wóndering]
Paseos.
Paglalakád, paggalâ.

Wane, n. [wen]
Decadencia, declinacion.
Pagliit, pagkukulang.

Wane, v. [wen]
Menguar, disminuir, descrecer.
Lumiit, magkulang, umuntî.

Wanness, n. [wónnes]
Palidez, languidez.
Putlâ, hilukà.

Want, n. [want]
Necesidad, falta.
Pang̃ang̃ailang̃an, kakulang̃an.

Want, v. [want]
Necesitar, haber menester, faltar.
Mang̃ailang̃an, magkailang̃an, magkulang.

Wanting, adj. [wónting]
Falto, necesitado.
Kulang, nang̃ang̃ailang̃an.

Wanton, n. [wónton]
Lascivo, licencioso, retozon.
Malibog, mahalay, landî, kirí.

Wanton, v. [wónton]
Retozar, juguetear.
Lumandî, kumirí.

War, n. [wor]
Guerra.
Digmà, pagbabaka.

War, v. [wor]
Guerrear.
Dumigmà, bumaka.

Warble, v. [worbl]
Trinar, hacer quiebros con la voz.
Kumantá na pinapang̃ing̃inig ang ting̃ig ó boses.

Ward, n. [word]
Guarda; defensa.
Bantay, tanod; sanggalang.

Ward, v. [word]
Guardar; defender.
Magbantay, tumanod; mágsanggalang.

Warden, n. [wórden]
Custodio, guardian.
Tagaiwí, tagakandilì.

Warder, n. [wórder]
Guarda, guardia.
Bantay, tanod.

Wardrobe, n. [wórdrob]
Guardaropa.
Tagúan ng̃ damit, aparador.

Ware, n. [wer]
Mercadería, generos que se venden.
Mg̃a sinamay ó kayo na ipinagbibilí.

Warehouse, n. [wérjaus]
Almacen.
Almasen, tindahan.

Warfare, n. [wórfer]
Guerra; la vida del soldado.
Digmà, pamumuhay ng̃ kawal.

Warily, adv. [wórili]
Prudentemente, cautamente.
Na may kabaitan, ng̃ boong ing̃at.

Wariness, n. [wórines]
Cautela, prudencia.
Ing̃at, baít.

Warlike, adj. [wórlaic]
Guerrero, belicoso.
Mangdidigmà, ukol sa labanán.

Warm, adj. [worm]
Caliente.
Mainit.

Warm, v. [worm]
Calentar.
Magpainit.

Warmth, n. [wormz]
Calor.
Init.

Warn, v. [worn]
Precaver, advertir.
Pang̃usapan, pang̃unahan.

Warning, n. [wórning]
Amonestacion.
Pang̃aral, páuna.

Warp, v. [worp]
Torcerse.
Baluktutin, palikawlikawin.

Warrant, n. [wórrant]
Testimonio, justificacion.
Patotoo, patunay.

Warrant, v. [wórrant]
Garantir, asegurar.
Panagután, patunayan.

Warrantable, adj. [wórrantabl]
Justificable.
Mapatototohanan.

Warranty, n. [wórranti]
Garantía, seguridad.
Pang̃akò, pananagot, katibayan.

Warrior, n. [wórrior]
Guerrero, soldado.
Mangdidigmà, kawal.

Wart, n. [wort]
Verruga.
Kulugó.

Warty, adj. [wórti]
Verrugoso.
Makulugó.

Wary, adj. [wári]
Cauto, prudente, avisado.
Maing̃at, mabait, handâ.

Wash, n. [wash]
Lavadura.
Labá, paghuhugas.

Wash, v. [wash]
Lavar, lavarse.
Maglabá, maghugas.

Washer-woman, n. [wásher-wuman]
Lavandera.
Labandera.

Washy, adj. [wáshi]
Húmedo, mojado.
Halomigmig, basâ.

Wasp, n. [wasp]
Avispa.
Putaktí.

Waspish, adj. [wáspish]
Enojadizo, caprichudo.
Magagalitín, sumpúng̃in.

Waste, adj. [west]
Desolado, arruinado.
Wasak, guhô, iláng.

Waste, n. [west]
Desperdicio, despilfarro.
Tapon, labis.

Waste, v. [west]
Malgastar, destruir, arruinar.
Sayang̃in, iwasak, sirain.

Watch, n. [watch]
Reloj; desvelo, vigilia.
Relós, orasán; pagpupuyat, pagbabantay.

Watch, v. [watch]
Velar; guardar, custodiar.
Magpuyat; magbantay, tumanod.

Watchful, adj. [wátchful]
Vigilante, cuidadoso.
Maing̃at, maagap.

Watchman, n. [wátchmen]
Sereno, guarda.
Bantay, tanod.

Watchword, n. [wátchwerd]
Seña.
Hudyatan.

Water, n. [wáter]
Agua.
Tubig.

Water, v. [wáter]
Regar; chorrear agua.
Diligin; magwisík.

Waterfall, n. [wáterful]
Cascada.
Bagsákan ng̃ tubig.

Watering, n. [wátering]
Riego.
Pagdidilig.

Watermelon, n. [wátermelon]
Zandía.
Pakwan.

Watering-pot, n. [wátering-pot]
Regadera.
Pangdilig.

Water-spout, n. [wáter-spaut]
Bomba marina.
Búhawi.

Water-tight, adj. [wáter-tait]
Impermeable.
Dî tinatagos ng̃ tubig.

Watery, adj. [wáteri]
Acuoso.
Matubig.

Wave, n. [wev]
Ola, onda.
Alon, daluyon.

Wave, v. [wev]
Ondear; fluctuar.
Umalon, mag-inalón, pumagaspás.

Waver, v. [wéver]
Vacilar, balancear.
Mag-álang̃anin, mag-urong-sulóng.

Wavering, adj. [wévering]
Inconstante.
Sálawahan.

Wavy, adj. [wévi]
Ondeado.
Maalon.

Wax, n. [wacs]
Cera.
Pagkít.

Wax, v. [wacs]
Encerar.
Pagkitín.

Waxen, adj. [wacsn]
De cera.
Yaring pagkit.

Way, n. [we]
Camino, via, ruta.
Daan, lansang̃an, landas.

Wayfarer, n. [wéferer]
Pasajero, viajador, caminante.
Ang nagdadaan, ang naglalakad, ang naglalakbay.

Waylay, v. [wéle]
Insidiar, acechar.
Harang̃in, abang̃án.

Wayside, n. [wésaid]
Acera.
Tabí ng̃ daan.

Waymark, n. [wémark]
Mojon.
Patoto.

Wayward, adj. [wéward]
Caprichoso.
Sungpúng̃in.

We, pron. [wi]
Nosotros, nosotras.
Tayo, kamí.

Weak, adj. [wic]
Debil, flojo.
Mahinà, mahunâ, marupok.

Weaken, v. [wicn]
Debilitar, enflaquecer.
Manghinà, manglatâ.

Weakness, n. [wíknes]
Debilidad, fragilidad.
Hinà, kahinaan, dupok, karupukan.

Weal, n. [wil]
Prosperidad, felicidad.
Kaginghawahan, kagaling̃an.

Wealth, n. [welz]
Riqueza.
Yaman, kayamanan.

Wealthy, adj. [wélzi]
Rico, opulento.
Mayaman, masalapî.

Wean, v. [win]
Destetar.
Ihiwalay sa suso.

Weapon, n. [wípn]
Arma.
Almás, sakbát na panglaban.

Wear, n. [wer]
Uso.
Paggamit.

Wear, v. [wer]
Usar, llevar.
Gamitin, isuot.

Weariness, n. [wírines]
Cansancio, fatiga.
Págod, pagal, kapaguran, kapagalán.

Wearisome, adj. [wírisam]
Pesado, fastidioso.
Nakayayamot, nakagagalit.

Weary, adj. [wíri]
Cansado; fastidiado.
Pagód, napapagál; yamót.

Weary, v. [wíri]
Cansar, fatigar; molestar.
Pumagod, mamagod; yumamót.

Weather, n. [wédzer]
Tiempo.
Panahon.

Weave, v. [wiv]
Tejer.
Humabi, maglalá, magsalá.

Weaver, n. [wíver]
Tejedor.
Manghahabi.

Web, n. [web]
Telaraña.
Bahay-gagambá, lawà.

Wed, v. [wed]
Contraer matrimonio.
Mag-asawa.

Wedding, n. [wéding]
Boda, nupcias.
Kasál, pag-aasawa.

Wedge, n. [wedch]
Cuña [para partir leña].
Sangkalan, kalang.

Wedlock, n. [wédloc]
Matrimonio.
Kasál.

Wednesday, n. [wédnesde]
Miercoles.
Myerkoles.

Weed, n. [wid]
Mala yerba.
Damong masamâ, damong hímatmatin.

Week, n. [wik]
Semana.
Sanglinggó.

Week day, n. [wík de]
Dia de trabajo.
Araw na simple, araw na dî pang̃ilin.

Weekly, adj. [wíkli]
Semanal.
Lingguhan.

Weekly, adv. [wíkli]
Semanalmente.
Linggólinggó.

Weep, v. [wip]
Llorar; lamentar.
Umiyak, tumang̃is, tumaghoy.

Weevil, n. [wívl]
Gorgojo.
Bukbok.

Weigh, v. [we]
Pesar.
Timbang̃ín.

Weight, n. [wet]
Peso, pesadez.
Timbang, bigat.

Weighty, adj. [wéti]
Ponderoso, pesado; importante.
Dakilà; mabigat; mahalagá.

Weir, n. [wer]
Azud.
Pangharang ng̃ tubig.

Welcome, adj. [welcam]
Bien venido, bien llegado.
Maligayang pagdating.

Welcome, n. [welcam]
Bienvenida.
Salubong na magiliw.

Welcome, v. [welcam]
Dar la bienvenida á alguno.
Sumalubong ng̃ magiliw.

Weld, v. [weld]
Soldar el hierro.
Maghinang ng̃ bakal.

Welfare, n. [wélfer]
Prosperidad, bienestar.
Kaginghawahan, kagaling̃an.

Welkin, n. [wélkin]
Firmamento, cielo.
Lang̃it.

Well, adj. [wel]
Bueno, sano.
Mabuti, magaling.

Well, adv. [wel]
Bien.
Magaling, walang dinaramdam.

Well, n. [wel]
Pozo, fuente, manantial..
Balón, bukál, bálong.

Well, v. [wel]
Manar.
Bumukal, bumalong.

Well-being, n. [wélbiing]
Felicidad, bienestar.
Kaginghawahan, kagaling̃an.

Well-bred, adj. [wélbred]
Bien criado, cortés.
Mabuting turò, magalang.

Well-favored, adj. [welfévord]
Hermoso, bien parecido.
Magandá, mabuting anyô.

Welt, n. [welt]
Ribete.
Tutóp, lupì.

Welt, v. [welt]
Ribetear.
Tutupán, ilupì.

Welter, v. [wélter]
Revolcarse en agua ó lodo.
Maglubalób, gumumon.

Wen, n. [wen]
Lobanillo.
Pigsá.

Wench, n. [wench]
Moza, muchacha.
Alilang babae.

Wend, v. [wend]
Rodear.
Ligirin.

West, adj. & n. [west]
Occidental; occidente.
Kanluran, kalunuran.

Westerly, adj. [wésterli]
Occidental.
Kanluran, kalunuran.

Western, adj. [wéstern]
Occidental.
Kanluran, kalunuran.

Westward, adv. [wéstward]
Hácia occidente.
Sa dakong kanluran, sa gawíng kalunuran.

Wet, adj. [wet]
Húmedo, mojado.
Basâ, halomigmig.

Wet, n. [wet]
Humedad.
Ang basâ.

Wet, v. [wet]
Mojar, humedecer.
Basáin, papaghalomigmigín.

Wetness, n. [wétnes]
Humedad.
Pagkabasâ.

Whale, n. [juel]
Ballena.
Balyena.

Wharf, n. [juorf]
Muelle, embarcadero.
Mwelye, daung̃án.

What, pron. [juat]
Que, el que, la que, lo que.
Ano; ang.

Whatever, pron. [juatéver]
Cualquier, cualquiera cosa.
Anoman, alinman.

Whatsoever, pron. [juatsoéver]
Cualquier, cualquiera cosa.
Anoman, alinman.

Wheat, n. [juít]
Trigo.
Trigo.

Wheaten, adj. [juítn]
Hecho de trigo.
May trigo.

Wheedle, v. [juídl]
Halagar, acariciar, engañar con lisonja.
Pumuri ng̃ pakunwâ, manghibò, tumuyâ.

Wheel, n. [juil]
Rueda.
Gulóng.

Wheel, v. [juil]
Rodar.
Gumulong.

Wheeler, n. [juíler]
El que hace ruedas.
Manggagawâ ng̃ gulong.

Wheeze, v. [juíz]
Jadear.
Huming̃al.

Whelm, v. [juélm]
Cubrir.
Tasakan.

Whelp, n. [juélp]
Cachorro.
Tuta.

When, adv. [juén]
Cuando.
Kaylan; ng̃, noong.

Whence, adv. [juéns]
De donde ó desde donde.
Kung saan, na siyang.

Whence-so-ever, adv. [juensóever]
De donde quiera que, siempre que.
Kahi’t saan, kaylan ma’t ...

Where, adv. [juer]
Donde.
Saan.

Whereabout, adv. [juerébaut]
Hácia donde.
Kung saan.

Whereas, adv. [juerás]
Por cuanto, pues que, ya que.
Kayâ, anopa’t ...

Whereat, adv. [juerát]
Á lo cual.
Dahil dito, sa dahilang ito.

Wherefore, adv. [juérfor]
Por lo que, por cuyo motivo.
Kayâ, dahil dito.

Whereof, adv. [jueróf]
De lo cual.
Sa ganyan, sa bagay na iyan.

Wheresoever, adv. [juersoéver]
Donde quiera, en cualquiera parte que.
Kahi’t saanman, saa’t saan mang ...

Whereto, adv. [juertú]
Á lo que, á que.
Na saan man.

Whereunto = Whereto.

Wherever, adv. [jueréver]
Donde quiera que, por donde quiera que.
Kahi’t saan, saan man.

Whereupon, adv. [juerapón]
Sobre que, entonces.
Sa bagay na iyan, ng̃à.

Wherewith, adv. [juerwíz]
Con que, con lo cual.
Na siyang.

Whet, v. [juét]
Afilar, amolar.
Patalasin, ihasà.

Whether, conj. [juédzer]
Si, sea, sea que.
Kung, magíng, kahi’t.

Whetstone, n. [juétston]
Aguzadera.
Hasáan.

Whey, n. [juey]
Suero.
Lagnáw.

Which, pron. [juich]
Cual, que.
Alin, ang.

Whichsoever, pron. [juichsoéver]
Cualquiera.
Alin man.

Whiff, n. [juíf]
Vaharada, bocanada de humo.
Sing̃áw, sigalbó ng̃ usok, bugá ng̃ usok.

While, adj. [juáil]
Mientras, entretanto.
Samantalà, habang ...

While, n. [juáil]
Rato, vez.
Sangdalî.

Whim, n. [juim]
Antojo, capricho.
Sumpóng, kapricho.

Whimper, v. [juímper]
Sollozar, gemir.
Dumaíng, humibík.

Whimsical, adj. [juímsical]
Caprichoso.
Sumpúng̃in.

Whine, n. [juáin]
Quejido, lamento.
Daing, panaghoy.

Whine, v. [juáin]
Llorar, lamentar.
Umiyak, tumaghoy.

Whinny, v. [juíni]
Relinchar.
Magsing̃asíng.

Whip, n. [juíp]
Látigo.
Látigo, panghagupít.

Whip, v. [juíp]
Azotar.
Hagupitín.

Whirl, n. [juerl]
Giro muy rapido.
Ikot, ikit, inog.

Whirl, v. [juerl]
Girar, dar vueltas en círculo.
Umikot, umikit, uminog.

Whirligig, n. [juérligig]
Perinola.
Prinola.

Whirlpool, n. [juérlpul]
Remolin.
Ulìulì, ipoipo.

Whirlwind, n. [juérlwind]
Torbellino, remolino.
Búhawì, ipoipo.

Whisk, n. [juisk]
Cepillo.
Sepilyo.

Whisker, n. [juísker]
Bigote, mostacho.
Bigote.

Whiskey, n. [juíski]
Whiske, una especie de aguardiente.
Wiske [alak].

Whisper, v. [juísper]
Cuchichear, hablar al oido.
Bumulong, umanás, magsalitâ ng̃ paanás.

Whistle, n. [juísl]
Silbido, silbato;... el silbido de los vientos.
Sutsót, tunog ng̃ pito; hugong ng̃ hang̃in.

Whistle, v. [juísl]
Silbar; llamar á alguno dando silbidos.
Sumutsot, tumawag sa sutsót.

Whit, n. [juít]
Ápice, algo, un poco.
Katitíng, kapyang̃ót, kaontî.

White, adj. [juáit]
Blanco, cano.
Maputî.

Whiten, v. [juáitn]
Blanquear, emblanquecerse.
Paputiin, magpaputî.

Whitish, adj. [juáitish]
Blanquisco.
Maputîputî.

Whiteness, n. [juáitnes]
Blancura.
Putî, kaputian.

White wash, n. [juáit-wash]
Blanquete.
Pangpaputî.

Whither, adv. [juídzer]
Adonde, donde.
Saan.

Whithersoever, adv. [juidzersoéver]
Adonde quiera.
Kahi’t saan man.

Whitlow, n. [juítlo]
Panadizo.
Pamamagà ng̃ dalirì; panghihilukà.

Whittle, v. [juítl]
Cortar con navaja.
Kayasin.

Whiz, v. [juiz]
Zumbar, silbar.
Humaginít, humaging.

Who, pron. [ju]
Quien, que.
Sino, sinosino.

Whoever, pron. [juéver]
Quienquiera que.
Sinoman, kahi’t sino.

Whole, adj. [jul]
Todo, sano.
Lahat, buô, magaling.

Whole, n. [jul]
Entero, total.
Kabuoan, kalahatan.

Wholesale, n. [júlsel]
Venta por mayor.
Pakyawan.

Wholesome, adj. [júlsam]
Sano, saludable.
Magalíng, makabubuti ng̃ katawan.

Wholy, adv. [júli]
Cabalmente, totalmente.
Buongbuô, lahat-lahat.

Whoop, v. [jup]
Gritar, vocear.
Humiyaw, sumigaw.

Whore, n. [jwor]
Puta.
Masamang babae, putá.

Why, adv. [juáy]
Porque.
Bakit.

Wick, n. [wic]
Pábilo.
Michá.

Wicked, adj. [wíked]
Malvado, perverso, inicuo.
Masamâ, balakyot.

Wickedness, n. [wíkednes]
Maldad, perversidad.
Kasamaan, kabalakyutan.

Wicket, n. [wíket]
Portillo, postigo.
Pintô, pituan.

Wide, adj. [wáid]
Ancho, vasto.
Malapad, malwang, malwag.

Widely, adv. [wáidli]
Lejos, extensamente.
Malayò, malawak.

Widen, v. [wáiden]
Ensanchar, extender.
Laparan, lwang̃an, lwagán.

Wideness, n. [wáidnes]
Anchura, extención.
Lapad, lwang, lwag.

Widow, n. [widó]
Viuda.
Baong babae.

Widower, n. [wídoer]
Viudo.
Baong lalake.

Widowhood, n. [wídojud]
Viudez, viudedad.
Pagkabao, kabauhan.

Width, n. [widz]
Anchura.
Lapad, lwang.

Wield, v. [wild]
Manejar.
Mamahalà.

Wife, n. [wáif]
Esposa, consorte.
Asawa (babae).

Wifely, adj. [wáifli]
Como mujer casada.
Parang babaing may asawa.

Wig, n. [wig]
Peluca.
Piluka.

Wild, adj. [wáild]
Feroz, silvestre.
Mabang̃ís, mailáp.

Wilderness, n. [wíldernes]
Desierto.
Iláng.

Wildness, n. [wáildnes]
La calidad de ser feroz.
Iláp.

Wile, n. [wáil]
Dolo, engaño.
Hibò, dayà.

Wilful, adj. [wílful]
Voluntario.
Kusà, sadyâ.

Wilfully, adj. [wílfuli]
Voluntariamente.
Kinusà, sinadyâ.

Will, n. [wil]
Voluntad, albedrio.
Kalooban.

Will, v. [wil]
Querrer, desear.
Ibigin, nasain.

Willingly, adv. [wílingli]
Voluntariamente.
Ng̃ boong kalooban.

Wimble, n. [wímbl]
Berbiquí.
Pangbutas.

Win, v. [win]
Ganar.
Manalo.

Wince, v. [wins]
Cocear.
Magsikád.

Wind, n. [wind]
Viento; aire.
Hang̃in.

Wind, v. [wáind]
Dar llave (al relój).
Susian (ang relos).

Wind-mill, n. [wàind-mil]
Molino de viento.
Giling̃áng pinipihit ng̃ hang̃in.

Window, n. [wíndo]
Ventana.
Bintanà, dung̃awán.

Windy, adj. [wíndi]
Ventoso.
Mahang̃in.

Wine, n. [wáin]
Vino.
Alak.

Wing, n. [wing]
Ala.
Pakpák.

Winged, adj. [wingd]
Alado; lo que vuela.
May pakpak, nakalilipad.

Wink, n. [wink]
Pestañeo, guiño.
Kindat, kisap mata.

Wink, v. [wink]
Guiñar.
Kumindat.

Winner, n. [wíner]
Ganador, vencedor.
Ang nanalo, ang nagwagí.

Winning, n. [wíning]
Ganancia, lucro.
Panalunan, pakinabang.

Winnow, v. [wíno]
Aventar.
Magpahang̃in.

Winsome, adj. [wínsam]
Alegre, jovial.
Masayá, magaan ang katawan.

Winter, n. [wínter]
Invierno.
Tagginaw, taglamíg.

Winterly, adj. [wínterli]
Brumal, invernal.
Nauukol sa tagginaw.

Wipe, v. [wáip]
Limpiar, borrar.
Linisin, pahirin.

Wire, n. [wáir]
Alambre.
Kawad.

Wiry, adj. [wáiri]
Hecho de alambre.
Yaring kawad.

Wisdom, n. [wísdom]
Sabiduría.
Dunong, karunung̃an.

Wise, adj. [wáis]
Sabio, docto.
Marunong, pantás, pahám.

Wish, n. [wish]
Deseo, anhelo, ansia.
Nasà, nais, pita, hang̃ad.

Wish, v. [wish]
Desear, anhelar, ansiar.
Magnasà, magnais, pumita, maghang̃ad.

Wishful, adj. [wíshful]
Deseoso, ansioso.
Sabík, naghahang̃ad.

Wisp, n. [wisp]
Manojo de heno.
Bigkis ng̃ dayami.

Wistful, adj. [wístful]
Atento.
Maing̃at.

Wit, n. [wit]
Entendimiento, ingenio.
Pag-iisip, talas ng̃ isip.

Witch, n. [witch]
Bruja, hechicera.
Manggagaway, húkluban, mangkukulam.

Witch, v. [witch]
Hechizar, maleficiar.
Manggaway, gawayin.

Witchcraft, n. [wítchcraft]
Brujería, hechicería.
Panggagaway, pangkukulam.

Witchery = Witchcraft.

With, prep. [wiz]
Con.
Ng̃, sa pamamagitan ng̃; kasama ng̃ ó kasama ni.

Withal, adv. [wizól]
Además, á más de esto; tambien.
Bukod dito; rin naman, gayon din.

Withdraw, v. [wizdró]
Quitar, privar; retirar, apartar.
Alisin, bawian; iurong, ilayô, ihiwalay.

Withe, n. [wiz]
Mimbre.
Baging na pamigkís.

Wither, v. [wídzer]
Marchitarse, secarse.
Malantá, matuyot.

Withhold, v. [wizjóld]
Detener, impedir, contener.
Pigilin, hadlang̃an, sawatain.

Within, prep. [wizín]
Dentro, adentro.
Sa loob.

Without, prep. [wizáut]
Sin.
Walâ.

Without, adv. [wizáut]
Por afuera.
Sa labás.

Withstand, v. [wiztánd]
Resistir.
Lumaban, mananggaláng.

Witless, adj. [wítles]
Necio, tonto.
Hang̃al, ung̃ás.

Witness, n. [wítnes]
Testigo.
Saksí.

Witness, v. [wítnes]
Atestiguar, testificar.
Sumaksí.

Witted, adj. [wíted]
Ingenioso.
Matalinò.

Witty, adj. [wíti]
Chistoso, gracioso.
Mapagpatawá, mapagsisté.

Wizard, n. [wízard]
Brujo, hechicero.
Manggagaway, húkluban.

Woe, n. [wo]
Dolor, pena; miseria.
Sakít, antak; hirap.

Woeful, adj. [wóful]
Triste, afligido.
Mapanglaw, malungkot, matamlay.

Wolf, n. [wolf]
Lobo.
Lobo (hayop na mabang̃ís).

Woman, n. [wúman]
Mujer.
Babae.

Womanhood, n. [wúmanjud]
Estado de mujer.
Pagkababae.

Womanish, adj. [wúmanish]
Mujeril.
Binabae.

Womankind, n. [wúmankaind]
El sexo femenino.
Pagkababae.

Womanly, adv. [wúmanli]
Mujeril.
Parang babae.

Womb, n. [womb]
Matriz.
Bahay batà.

Wonder, n. [wónder]
Maravilla, admiracion.
Kababalaghan, kagilalasan.

Wonder, v. [wónder]
Maravillarse de, admirarse.
Manggilalás, magtaká, mámanghâ.

Wonderful, adj. [wónderful]
Maravilloso, admirable.
Katakataká, kagilagilalás.

Wondrous, adj. [wóndres]
Admirable, maravilloso.
Nakapanggigilalás, nakapagtataká.

Wont, n. [wont]
Uso, costumbre.
Ugalì, kaugalian.

Woo, v. [wu]
Cortejar, requerir de amores.
Mangligaw, mang̃ibig.

Wood, n. [wud]
Bosque, selva; madera, leña.
Gubat; kahoy.

Woodman, n. [wúdman]
Cazador; guardabosque.
Máng̃ang̃aso; bantay-gubat.

Wool, n. [wul]
Lana.
Lana, balahibo ng̃ tupa.

Woolen, adj. [wúlen]
Hecho de lana.
Yaring lana.

Wooly, adj. [wúli]
Lanudo, lanoso.
Malana, mabalabibo ng̃ tupa.

Word, n. [wœrd]
Palabra.
Salitâ.

Wordy, adj. [wérdi]
Verboso.
Masalitâ.

Work, n. [wœrk]
Trabajo, obra.
Gawâ, trabaho, yarì; kathâ.

Work, v. [wœrk]
Trabajar, obrar.
Gumawâ, magtrabaho.

Worker, n. [wérker]
Trabajador, obrero.
Manggagawà.

Work-house, n. [wérkjaus]
Fábrica, taller.
Bahay-gáwaan.

Workman, n. [wérkman]
Artífice, labrador.
Manggagawà.

Workmanship, n. [wérkmanship]
Manufactura.
Yarì ng̃ manggagawà.

Workshop, n. [wérksiop]
Taller.
Gáwaan.

World, n. [wœrld]
Mundo, globo terrestre.
Sangdaigdigan, sangtinakpan, mundó.

Worldliness, n. [wérldlines]
Vanidad mundana.
Kalayawan.

Worldling, n. [wérldling]
Hombre mundano.
Taong lupà.

Worldly, adj. [wérldli]
Mundano, terreno.
Ukol sa lupà.

Worm, n. [worm]
Gusano.
Uod.

Worm-eaten, adj. [worm-itn]
Carcomido, apolillado, roido.
Binubukbok, may bukbok.

Worry, v. [wóri]
Molestar, atormentar.
Abalahin, bagabagin, pahirapan.

Worse, adj. [wers]
Peor.
Lalong masamâ.

Worship, n. [wórship]
Culto, adoracion.
Pagsambá.

Worship, v. [wórship]
Adorar, dar culto.
Sumambá.

Worshipful, adj. [wórshipful]
Venerable, respetable.
Kagalanggalang, kapitapitagan.

Worst, adj. [werst]
Lo peor, lo mas malo.
Kásamasamaan, pinaka masamâ.

Worth, n. [werz]
Valor, precio.
Halagá, kabuluhán.

Worthily, adj. [wérzili]
Dignamente.
Karapatdapat.

Worthiness, n. [wérzines]
Dignidad, mérito.
Karapatan, kaukulán.

Worthless, adj. [wérzles]
Indigno de ningun valor.
Dî marapat, walang halagá, walang kabuluhan.

Worthy, adj. [wérzi]
Digno, benemérito.
Marapat, bagay.

Wound, n. [wund]
Llaga, herida.
Sugat, tagâ, hiwà.

Wound, v. [wund]
Herir.
Sumugat, manugat.

Wrangle, n. [rángl]
Riña.
Labanán, káalitan.

Wrangle, v. [rángl]
Reñir, disputar.
Makipaglaban, makipagkaalit, makipagtalo, makipagtakapan.

Wrap, v. [rap]
Arrollar, envolver.
Balutin, bilutin.

Wrapper, n. [ráper]
Envolvedero.
Balutan.

Wrath, n. [raz]
Rabia, ira, cólera.
Pag-iinit, galit, poot.

Wrathful, adj. [rázful]
Furioso, irritado.
Inít, galít.

Wreak, v. [ric]
Vengar.
Manghigantí.

Wreath, n. [riz]
Corona, girnalda.
Putong, korona, bulaklak na ginawang korona.

Wreath, v. [riz]
Coronar, enroscar, torcer.
Iputong, papaglikawlikawin.

Wreck, n. [rec]
Naufragio.
Pagkabagbag, pagkalubog.

Wreck, v. [rec]
Naufragar.
Mabagbag, málubog.

Wren, n. [ren]
Reyezuelo.
Batis.

Wrench, n. [rench]
Torcedura del pie.
Baling̃ang̃à.

Wrench, v. [rench]
Dislocar; arrancar.
Mabaling̃ang̃à; hugutin.

Wrest, v. [wrest]
Arrancar, quitar á fuerza.
Agawin, dahasín.

Wrestle, v. [wresl]
Luchar, disputar.
Makipagbunô, makipaglaban.

Wrestling, n. [wrésling]
Lucha.
Bunô, labanán.

Wretch, n. [rétch]
Pobre, infeliz, hombre muy miserable.
Abâ, kawawà.

Wretched, adj. [réched]
Infeliz, miserable.
Kawawà, hamak.

Wriggle, v. [rígl]
Menear, agitar.
Galawin, alugin, luglugin.

Wright, n. [ráit]
Artífice, artesano, obrero.
Manggagawà, tagagawâ.

Wring, v. [wring]
Torcer, estrujar.
Baluktutin, baliin.

Wrinkle, n. [wrínkl]
Arruga.
Kulubot; kunot.

Wrinkle, v. [wrínkl]
Arrugar.
Mang̃ulubot, mang̃unot.

Wrist, n. [wrist]
Muñeca.
Galanggalang̃an.

Wrist-band, n. [wríst-band]
Puño de camisa.
Manggas ng̃ barò.

Writ, n. [writ]
Escrito, escritura.
Sulat, kasulatán.

Write, v. [ráit]
Escribir.
Sumulat.

Writer, n. [raíter]
Escritor.
Mánunulat.

Writhe, v. [ráiz]
Encorvar.
Yumukô.

Writing, n. [ráiting]
Escritura.
Sulat, pagsulat.

Wrong, adj. [rong]
Errado.
Malî.

Wrong, n. [rong]
Error, culpa.
Kamalian, sala.

Wrong, v. [rong]
Agraviar, injuriar.
Umapí, lumapastang̃an.

Wrongful, adv. [róngful]
Injusto, inicuo.
Likô, lisyâ, masamâ.

Wroth, adj. [roz]
Enojado.
Galít.

Wry, adj. [rai]
Torcido.
Pilipít.

Wry, v. [rai]
Torcer.
Pilipitin.